Vi menar att Luthers spikande av de 95 teserna mot avlatshandeln 1517, som troligen skedde på dörren till Schlosskirche i Wittenberg, är värt att fira. Till saken hör att det brev till Luthers kardinal, daterat den 31 oktober 1517, som satte igång den process som blev reformationen, finns i original på Riksarkivet i Stockholm.

I Tyskland förbereds detta firande med en så kallad Lutherdekade (Lutherdecennium) 2008-2017 - och vi hoppas att det kan ske också i Sverige. Vart och ett av Lutherdecenniets tio år har ett särskilt tema, som tas upp i föreläsningar, seminarier, gudstjänster och andra evenemang. Alla årens tema framgår av texten nedan med titeln Temaår inom Lutherdecenneiet 2008-2017.

Hittills har man 2008 firat att det var 500 år sedan Luther 1508 kom till Wittenberg över floden Elbe, 2009 att det var 500 år sedan Calvin föddes 1509 - kanske protestantismens största namn utanför Tyskland - och 2010 att det var 450 år sedan Melanchton dog - han var Luthers närmaste man och kallades "Tysklands lärare" eftersom han grundlade Nya tidens utbildning och bildning i Nord- och västeuropa. Föregående år 2011 hade temat "Reformation och frihet", se texten nedan med titeln Reformation och frihet.

Luthers skrift Om en kristen människas frihet, central för detta tema, finns nu nyutgiven på Verbums förlag www.verbum.se  
Läsning av och samtal utifrån den ger god grund för arbete med detta tema.

Calvin 500 år efter hans födelse. Teologiska deklarationen i Barmen för 75 år sedan.

2010 - Reformation och bildning

450-årsdagen av Melanchtons död, han som kallas "Tysklands lärare" ger anledning ta upp reformationens impulser till bildning:: bildningens demokratisering, enheten av tro och bildning och grundandet av allmänbildning.

Den myndiga kristna människan står i centrum för reformationen. Med dopet förbinds alla troendes allmänna prästadöme. Friheten i livet under Guds ord och solidariteten i förhållandet till medmänniskan är de båda polerna i den reformatoriska friheten.

Reformationen lade en av grundstenarna till den europeiska musikkulturen. Kompositörer som Bach, Schütz, Telemann och Händel men också Thomaskören i Leipzig är exempel plå detta. Det gäller att hålla denna rika tradition levande och utifrån den pröva nya vägar.

Ekumenisk gemenskap utan nationell eller konfessionell begräsning - detta vill Lutherdecenniet ta upp 450 år efter avslutningen konciliet i Trient och formulerandet Heidelbergkatekesen liksom 40 år efter Leuenburgerkonkordin, som är vittnesbörd om inomprotestantisk ekumenik. Då skall dock inte reformationens intoleranta sidor förtigas.

Överhet och myndighet, tro och makt, samvetsfrihet och mänskliga rättigheter - det är temata för reformationen och inte minst idag, som förtjänar en bred diskussion i kyrka och samhälle.

Med anledning av 500-årsdagen av Cranach den yngres födelse riktas blickarna mot reformationstidens konst. Reformationen var också en mediarevolution. Ett nytt språk i ord och bild uppstod. Vilka bilder finner tron idag och hur kan budskapet förmedlas pånytt genom olika medier, i ord och bild?

Från Wittenberg gick reformationen ut i hela världen Över 400 milj protestanter över hela världen förbinder sin andlighet och religiositet med reformatorisk tro. År 2016, på tröskeln till reformationsjubileumsåret, står de globala aspekterna på reformationen och des följder i centrum.

2017 - Reformationsjubileum

Under detta år - 500 år reformation - står Luthers upptäckt av "rättfärdiggörelse av tro" i centrum och kommer firas över hela världen med kyrkliga och kulturella arrangemang och möten och stora utställningar - Lutherdecenniets höjdpunkt men inte slutet på mötet med Luthers liv och verk.

Perspektiv på reformationsjubileet 2017
(Övers i något bearbeta form av Göran Agrell av broschyren Perspektiven für das Reformationsjubiläum 2017. 500 Jahre Reformation LUTHER2017. Utgiven av Office of the Evangelical Church in Germany. "Luther 2017 - 500 Years of Reformation" and Office "Luther 2017" c/o Luther Memorials Foundation of Saxony-Anhalt. Utarbetad av en grupp som utgör jubileumsanordnarnas vetenskapliga råd och riktade till kyrka och samhälle).

Detta är en grund för förberedelse av reformationsjubileet 2017 och här beskrivs reformationen både i dess egen kontext och dess verkningar från 1500-talet fram till vår tid. Reformationens inflytande förändrade teologi och kyrka, samhälle och politik, bildning och musik liksom konfessionellt grundade motsättningar.

Med dessa perspektiv läggs en grund för ekumeniska samtal och utformande av de olika temaåren inom Lutherdekade (Lutherdecenniet) 2008-2017.

1. Reformationen är en händelse med världshistorisk betydelse. De epokgörande förändringar som den medförde har haft verkningar tvärs över alla kontinenter. Det är därför en händelse som har inte endast nationell utan också europeisk och världsvid relevans.

2. Förberedelsen av reformationsjubileet 2017 utgör tillfälle och utmaning till diskussioner om och förståelse av skilda uppfattningar av reformationens betydelse.

3. Då reformationen i den västliga kyrkan ledde till flera konfessioner, har den medfört att Europa kännetecknas av religiös-kulturell differentiering och pluralism.

4. Denna differentiering var i en värld, som reagerat på de religiösa motsättningarna med våld, en orsak - dock inte den enda - till konfessionskrig och motsättningar mellan konfessioner, som har utlöpare ända in i vår tid.

5. Denna utveckling har tvingat Europa till åtgärder som reglerar fredlig samexistens mellan konfessioner. Fred mellan konfessioner har visat sig vara en avgörande förutsättning för fred i samhället.

6. Reformationen har förändrat inte bara kyrka och teologi på ett grundläggande sätt.. Den protestantism, som blev följden av reformationen, har också varit med att forma privat och offentligt liv, samhälleliga strukturer och ekonomi, kulturella mönster och hållningar liksom rättsuppfattning, vetenskap och konst.

7. En så omfattande betydelse fick reformationen som en historisk händelse, som till sin kärna var av religiös natur. Det gällde människans förhållande till Gud, till sig själv, till medmänniskan och till världen, som kom att uppfattas på ett nytt sätt.

8. Reformationen har upptäckt att den genom Kristus rättfärdiggjorda människan är en person som står i ett omedelbart förhållande till Gud. Reformationen har sett personens identitet och värde endast i att Gud ger människan detta oberoende av hennes naturliga utrustning (t ex kön), samhälleliga status (stånd/klass), individuella förmåga (framgång) och religiösa prestation (förtjänst). Reformationen har hävdat friheten som det avgörande för denna person.

9. Reformationen har utgått från den frihet Gud gett den enskilda personen, när det gäller förståelsen av kyrkan. Reformationen såg kyrkan som gemenskapen av alla dess lemmar som alla döptas prästadöme utan olika hierarkiska nivåer. Skillnader i kyrkan är bara legitima som skillnader i olika funktioner.

10. Reformationen har sett nästankärleken och det samhälleliga ansvaret som en omedelbar följd av att Gud erkänner människans värde. Att förhållandet till Gud och förhållandet till medmänniskan hör oskiljbart samman har fått sitt klassiska uttryck i Martin Luthers dubbeltes: "En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdåning. - En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting och alla underdånig" (Om en kristen människas frihet, 1520).

11. Enligt reformatorisk syn gäller allt detta i kraft av tron: I tron blir människan person, som ges värde av Gud och därmed blir fri. Dock har de speciellt reformatoriska utsagorna om personen, hennes frihet och ansvar under århundradena kommit att verka bortom kyrka och kristenhet i hela västvärlden (och utöver denna). Detta gäller särskilt inom kultur, vetenskap, bildning, rätt, politik och ekonomi.

12. Att människan som person står i omedelbar relation till Gud innebär att hon förstår vad hon tror och därför kan avlägga räkenskap för sin tro - den kristne är enligt reformationen en till myndighet kallad kristen. Därför var det en central angelägenhet för reformationen att översätta Bibeln till folkspråken och att göra predikan - en självständig och ansvarig utläggning av Skriften - till en oumbärlig del av gudstjänsten. Så skapade reformationen skriftspråk för flera folk. Och gav protestantismen ett särskilt förhållande till språk och ord. Detta tog sig uttryck i diktning och litteratur inom kyrkan men också i en alltmer självständig sekulär kultur.

13. Ur övertygelsen om den myndiga kristna människan växte reformationens bildningsanspråk och bildningsinflytande fram: tro skulle vara bildad tro och katekeser blev medel för lärande, som förde till förståelse av tron. För att de kristna, som också var människor i världen, skulle få bildning, skulle det finnas skolor på varje ort. Detta ledde till skolplikt och allas delaktighet i bildningen i de protestantiska länderna, något som blivit allmängods i den västliga världen.

14. Att den kristna människan genom reformationen blev myndig hade till följd att upplysningen växte fram i de protestantiska länderna. Detta skedde i ett spänningsfyllt men dock inte antagonistiskt förhållande till tro och kyrka. En produktiv växelverkande motsättning dem emellan uppstod. Också upplysningens krav på "människans uttåg ur sin självförvållade omyndighet" kan förstås som utvecklat ur den reformatoriska insikten om att ingen person kan företräda en annan. - numera dock utan den reformatoriska tanken på relationen till Gud.

15. Att tron är ett personligt omedelbart förhållande till Gud, utesluter tanken att politiska institutioner skall ha makt över människors tro. I denna grundsats, som utgör den djupaste orsaken till reformationens krav på en klar åtskillnad mellan kyrka och stat, finns basen för den moderna religions- och samvetsfriheten. Dock har protestantismen inte alltid hållit sig till en så motiverad och på basen av religions- och samvetsfrihet grundad åtskillnad mellan kyrka och stat.

16. Förståelsen av kyrkan som medlemmarnas icke-hierarkiska gemenskap var för reformationen inte någon modell för samhälle och politik. Dock, när detta slags gemenskap proklamerats för kyrkan, blev tanken på en radikal likhet i politiken så småningom en avgörande faktor på vägen till demokrati, som utvecklades just i protestantiskt präglade stater (Holland, Schweiz, Danmark/Norge/Island, Sverige/Finland, Storbritannien, USA).

17. Alla döptas prästadöme fann sitt liturgiska uttryck i den gemensamma sången i gudstjänsten som innebar att ordets förkunnelse gestaltades gemensamt. Därmed lade reformationen grunden till en stor och mångfaldig musikalisk kultur med växande betydelse. De talrika formerna av vokal och instrumental gudstjänstmusik, som fram till idag är ett särskilt kännetecken för evangelisk kristendom, verkar långt utöver det kyrkliga rummets gränser.

18. Reformationens tanke på tjänsten för nästan och för gemenskapen var en konsekvens av den kristna människans frihet. Detta hade i sin tur som följd att social ordning och social tjänst fick en ny utformning inom protestantismen. Det blev hela församlingens sak att sörja för lösningen av sociala problem (sjukvård, fattigvård) - reformationen gav därmed impulser till samhällets sociala ansvarstagande i den moderna världen.

19. Förståelsen av kallelsen som en särskild andlig kallelse, såsom den uppfattats inom munkväsendet, utsträcktes till alla livets om råden. Varje kristens verksamhet på sin ort gällde som en kallelse, i vilken var och en kunde tjäna Gud med samma andliga värde. Denna övertygelse, att hela yrkesvärlden var ett fält där det kristna livet stärktes, frigjorde en dittills okänd dynamik inte minst inom ekonomin.

20. På grund av allt det som sagts ovan gäller det att, under tiden fram till reformationsjubileet 2017, finna den relevans som reformationen har för skilda delar av vår nuvarande kultur utöver teologi och kyrka. Vidare handlar det om att fråga efter den potential som reformationen har för tolkning av olika samhälls- och kulturfenomen i en individualiserad, pluralistisk och globaliserad tid.

En sådan nutidstolkning är en genuin uppgift för ett historiskt jubileum och utgör ett bidrag till bevarande och utvecklande av den moderna västligt präglade kulturens identitet.

21. Bevarandet och utvecklandet av den moderna västligt präglade kulturen kan idag bara ske, när både det gemensamma kristna och den särskilda profilen hos varje konfession får komma till tals - både konfessionell differentiering och ekumenisk gemenskap.

22. Den religiösa världen förändrar sig på ett djupgående sätt; de västliga samhällena rör sig i riktning mot multikulturella och multireligiösa förhållanden om de inte redan är präglade av dessa. I denna situation är det fruktbart att använda sig av de insikter som växt fram under motsättningar och samverkan mellan kristna konfessioner.

23. Inför pluralismen av religiösa och andra världsåskådningar växer känslan för det gemensamt kristna. Därvid behåller de olika profilerna sina särskilda betydelser: I det globala helhetsperspektivet av "en kristenhet" och utöver detta framträder längtan efter kulturellt men också religiöst identifierad och identifierbar hemmahörighet.